Du otrogne trogne
Hur ska man ställa sig, till frågan otrohet?
Vi tar ett exempel, helt taget ur luften:
Säg att din väninna och hennes man har ingått ett giftermål, där bägge parter lovat varnadra evig trohet. Visst man kan tänja på gränserna och ömsesidigt välja att ha ett hej-hopp-vi-byter-partner-sexliv. Men om den ena inte vill, då gör man inte det. Men säg att den ena partnern väljer att inleda ett sexuellt förhållande utan den andres vetskap. Och detta kommer fram. Paret diskuterar och väljer att fortsätta sitt förhållande. Om än med tvivel och sorg i hjärta och själ.
Jag tycker att detta är ett val som båda parter måste diskutera och vrida och vända på. Och jag respekterar beslutet.
Nu till dilemmat. Hur ska jag ställa mig till parterna, om dessa (helt taget ur luften) väljer att tillbringa tillexempel nyårsaftonen tillsammans med oss. Säg att jag älskar dessa vänner, trots att den ena skulle kunna varit otrogen mot den andra. Hur ska jag då bemöta den, som skulle tänkas ha haft en affär med en annan, bak sin maka/makes rygg? Ska jag då, om denne har varit otrogen, säga: Att fy fan ditt svin... Hur kunde du... Det trodde jag aldrig om dig din... Jag fattar inte hur du... Ut härifrån din...
Eller ska jag välja att se på detta med öppna ögon och öron, och lyssna till bägges förklaring och försöka förstå? Jag är en fantastisk lyssnare och kan, trots att det är jag, komma med en hel del smarta inlägg. Inte för inte att jag kallades Dr. Phil på klassfesten.
Meh! Hör ju själv svaret i frågan. Den enda riktiga saken att göra är ju att förnedra den eventuellt otrogne med att krossa denne i nya finans.
Gott nytt år. Och detta säger jag till alla! Trogna som icke!
Vi tar ett exempel, helt taget ur luften:
Säg att din väninna och hennes man har ingått ett giftermål, där bägge parter lovat varnadra evig trohet. Visst man kan tänja på gränserna och ömsesidigt välja att ha ett hej-hopp-vi-byter-partner-sexliv. Men om den ena inte vill, då gör man inte det. Men säg att den ena partnern väljer att inleda ett sexuellt förhållande utan den andres vetskap. Och detta kommer fram. Paret diskuterar och väljer att fortsätta sitt förhållande. Om än med tvivel och sorg i hjärta och själ.
Jag tycker att detta är ett val som båda parter måste diskutera och vrida och vända på. Och jag respekterar beslutet.
Nu till dilemmat. Hur ska jag ställa mig till parterna, om dessa (helt taget ur luften) väljer att tillbringa tillexempel nyårsaftonen tillsammans med oss. Säg att jag älskar dessa vänner, trots att den ena skulle kunna varit otrogen mot den andra. Hur ska jag då bemöta den, som skulle tänkas ha haft en affär med en annan, bak sin maka/makes rygg? Ska jag då, om denne har varit otrogen, säga: Att fy fan ditt svin... Hur kunde du... Det trodde jag aldrig om dig din... Jag fattar inte hur du... Ut härifrån din...
Eller ska jag välja att se på detta med öppna ögon och öron, och lyssna till bägges förklaring och försöka förstå? Jag är en fantastisk lyssnare och kan, trots att det är jag, komma med en hel del smarta inlägg. Inte för inte att jag kallades Dr. Phil på klassfesten.
Meh! Hör ju själv svaret i frågan. Den enda riktiga saken att göra är ju att förnedra den eventuellt otrogne med att krossa denne i nya finans.
Gott nytt år. Och detta säger jag till alla! Trogna som icke!
Kommentarer
Trackback
