Söndag kväll...

 Då var det äntligen söndag, och redan i morgon börjar man jobba igen. Helgerna är alldeles för långa, och man trampar runt i huset och vill bara iväg. Eller hur var det nu. Nej, det var ju tvärtom! Fasen, börjar bli förvirrad på äldre dagar.

 Åkte iväg till replokalen, men gissa om jag blev förvånad. Där vi skulle köra in, var det avspärrat. Vakter, hemvärnsgubbar och folk i lustiga gula västar sprang omkring och pekade med hela handen på allt och alla. Uppiffade bilar med nummer på dörrarna for omkring som bilar på en bilbana, preparerad med potatismjöl (ja ni som haft en bilbana minns att om man hällde lite potatismjöl i kurvorna, slirade bilarna så där fräckt som på amerikanska biljaktsfilmer) Det var rally, vid reploklen. Lille Mats rally... Och sologitarrs J och kompgitarrs J hade ju både gitarrer och förstärkare att bära. Trummisen U bar sin gigantisk väska med cymbaler på ryggen, den andra väskan med alla trumstockar i ena handen och virvelkaggen i den andra. Jag å min sida som taktiskt nog alltid lämnar kvar basen i replokalen, bar på en kasse med e folköl och ett paket cigg. Man ska ju spara på krafterna :)

 Fick kryssa mellan träd, människor på campingstolar och skrikande bilar. Satte oss på trappan och tittade på vrålåken som susade förbi i rasande fart. Allt från trimmade Volvo bilar till små MiniCooper och en och annan Porsche formligen flög förbi oss. Kände sig inte så stor, där man satt på trappan och såg hur dessa vansinnesmaskiner for förbi bara ett par meter från min kasse med min folköl och ciggpaketet. Vågade oss kvar ett tiotal minuter, Sen rusade vi uppför trapporna till replokalen. Maxade PA anläggningen och slet i tre timmar. Nye sångaren A gick lös på micken, men tyvärr hördes det inte så mycket av hans sång. Men det gjorde inget. Min bas lät bra!

 Den underbara ringde när vi var på väg hem. Hon och barnen hade åkt hem till Paret som skall gifta sig. Hon verkade arg. Troligen för att jag garanterade henne att vi inte skulle repa så länge. Men då jag hade tiggt skjuts av Kompgitarristen fick jag lydigt vänta till de andra kände sig nöjda. Kompgitarristen släppte av mig utanför Paret som skall gifta sigs hus. Blev bjuden på smörgåstårta och näsblod. Grannpojken hade spelat fotboll med Paret som skall gifta sigs söner och min son. Hade fått en boll på näsan. Den ene av Paret som skall gifta sigs son sa:
- Fräckt! Han har alltid önskat sig näsblod. Medan pojken som fått näsblod sa:
- Kan man inte skjuta bollen lite mjukare på näsan? Trodde inte det skulle göra så ont att få näsblod.

 Barn har dom mest fenomenala förklaringar på självklara saker.  Inte undra på att man aldrig vill bli vuxen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0